Uppdaterad 2017-11-29

Stort intresse för Hyperloop

Hyperloop är ett helt nytt transportsätt som gör att man kan färdas i hastigheter på över 1 000 kilometer i timmen – nästan tre gånger så fort som med ett höghastighetståg. Om allt går enligt planen kan det första systemet vara i drift om 4-5 år.

Futuristiska Hyperloop är som hämtad ur en science fiction-film. Passagerarna färdas i kapslar som rör sig i hög hastighet genom vakuumfyllda rör, antingen under mark eller upphöjda i luften för att inte störa annan trafik. Transportmedlet är så snabbt att en resa mellan Stockholm och Malmö skulle gå på 40 minuter. Idén väcktes av Teslas grundare Elon Musk år 2013 och utvecklas nu vidare av flera företag, där Virgin Hyperloop One är det som kommit längst.
– Som ingenjör skulle jag kanske säga att det är omöjligt att ha ett system som är i drift runt 2022-2024, som är målet. Men om jag tittar bakåt på hur mycket som hänt på bara ett år och vad man redan lyckats lösa så måste jag säga att jag faktiskt tror att det kan gå, säger Fabien Létourneaux, ansvarig för Hyperloopsamarbetet på innovations- och forskningsavdelningen vid SNCF, Frankrikes statliga järnvägsbolag – SNCF är en av Virgin Hyperloop Ones huvudinvesterare, viktigaste partners och medlem i företagets tekniska rådgivande styrelse.

De första reella testerna genomfördes på Virgin Hyperloops provanläggning i Nevada förra året. I maj i år var det dags för fullskaliga tester på en 500 meter lång sträcka.
– Nästa steg blir att testa på en längre sträcka, kanske 3-5 kilometer för att komma upp i ännu högre hastighet. Men då kommer inte testerna att utföras i Nevada, utan som ett konkret affärsprojekt. De platser som ligger närmast till hands just nu är Dubai och antingen Finland eller Nederländerna i anslutning till Schiphol, berättar Fabien Letourneaux.

Utöver Dubai, Nederländerna och Finland finns även ett antal andra projekt på gång. Bland annat ledde den globala utmaning som Virgin Hyperloop One lanserade 2016 till att ytterligare tio platser skrivit avtal med företaget. Fyra av de tilltänkta sträckorna finns i USA, en i Kanada, en i Mexiko, två i Indien och två i Storbritannien.
– I Frankrike finns inget planerat projekt än så länge. Vi investerar i Virgin Hyperloop One för att vi tror på företaget. Vi gillar sättet de jobbar på, hur de innoverar och hur de på kort tid lyckats omvandla en dröm till verklighet. De blir inte paralyserade av alla problem och utmaningar som står framför dem, utan tar tag i dem ett i taget och löser dem – och det fungerar. På sikt tror jag att Hyperloop kan ha potential att bli en del av person- eller godstrafiken i Frankrike, säger Fabien Letourneaux.

I Finland finns långt gångna planer på Hyperloop, till att börja med mellan Helsingfors och Åbo via Salo. Det har också funnits tankar på att knyta ihop Helsingfors och Stockholm via Åland. På det sättet skulle man kunna ta sig mellan de båda huvudstäderna på bara en halvtimme. En av dem som varit med och initierat ett sådant förslag är Björn Hasselgren, forskare på Lunds Tekniska Högskola och på Trafikverket.
– Som det ser ut nu är intresset större på den finska sidan. Här i Sverige kommer det nog inte att bli något ställningstagande innan vi har bestämt hur vi ska göra med nya stambanor och höghastighetsjärnväg. Men teknologiska förändringar har ju skett tidigare och det gäller att följa den här utvecklingen och teknologin. Om det fungerar kan det fullständigt rita om kartan för hela transportsystemet med restider som är fantastiskt korta. Och det gäller att inte glömma bort godstrafiken – där är potentialen förmodligen ännu större än i persontrafiken, säger Björn Hasselgren.


Om Hyperloop i Virgin Hyperloop ones tappning

Teknik: Kapslar – kallade poddar – drivna med permanentmagnetiserade linjärmotorer färdas genom vakuumfyllda rör i hastigheter på upp till 1080 km/h.
Antal passagerare per podd: Cirka 40-50.
Infrastruktur: Rören kan byggas under mark eller ovan mark på pelare. På så vis inkräktar de inte på befintliga trafiksystem. Vid stationerna knyts Hyperloop ihop med övriga trafikslag för att få ett sömlöst system.
Tidtabell: Poddarna avgår efter behov. Under rusningstid kan det handla om intervall på tio sekunder.
Certifiering: Lobbyverksamhet pågår för att Hyperloop ska betraktas som ett helt eget transportslag med ett helt eget certifieringssystem. Detta skulle kunna snabba på certifieringsprocessen väsentligt.
Passagerarnas upplevelse: Att resa med Hyperloop blir ungefär som att flyga – som passagerare märker man inte av den höga hastigheten. Virtuella fönster ska bidra till att ge passagerarna en behaglig reseupplevelse.