Uppdaterad 2017-02-07

Linbana, framtidens kollektivtrafik

Billigt, snabbt, miljövänligt och driftssäkert. Det är bara några av fördelarna när Sverige snart får sitt första nya kollektivtrafikmedel på mer än åttio år – linbana. I Göteborg beräknas den första linbanelinjen stå färdig 2021.

Linbanan i Göteborg beräknas stå färdig 2021. Foto: Göteborgs stad

Linbana utreds nu som möjligt kollektivtrafikslag på flera håll i Sverige. I Göteborg planerar man för tre linjer på sikt om den första blir väl mottagen av resenärerna. Och det borde den bli. Förslaget på en linbana över älven kommer ursprungligen från göteborgarna själva, som önskemål inför stadens 400-årsjubileum år 2021. Det ledde till att Trafikkontoret år 2013 påbörjade en utredning om linbana som tänkbart kollektivtrafikmedel. Fördelarna visade sig snabbt vara många, vilket lett till att man nu kommit så långt som till detaljplaneskedet.

– En linbana står sig mycket väl både miljömässigt och kostnadsmässigt. Att bygga en tunnel under älven skulle bli mer än dubbelt så dyrt och en bro är utesluten eftersom Stenafärjorna behöver kunna vända i den här delen av älven, säger Per Bergström Jonsson, projektledare på Trafikkontoret.

Om allt går vägen ska linbanan vara färdig lagom till Göteborgs 400-årsjubileum den 4 juni 2021. Enligt planen ska den då gå från Järntorget över älven till Lindholmen och sen fortsätta till ytterligare två stationer på Hisingen, Lundby och Wieselgrensplatsen. Allt som allt handlar det om en sträckning på tre kilometer. Som längst handlar det om cirka fyra minuter mellan stationerna – betydligt snabbare än andra kollektivtrafikslag på samma sträcka.

– På Lindholmen arbetar och studerar över 20 000 personer med nära koppling till expanderande Volvo i Lundby och de 11 000 tjänstemän som man beräknar kommer arbeta där inom några år. Linbanan kommer att göra det enkelt för dem vid möten och att ta sig till och från jobbet via Järntorget, säger Per Bergström Jonsson.

Tanken är att turerna ska ingå i det ordinarie kollektivtrafiknätet och att man ska kunna använda sitt Västtrafikkort som vanligt. Under året kommer den entreprenör som ska bygga linbanan att handlas upp.

– Vi är ännu inte helt säkra på om vi handlar upp driften i samband med det eller om det blir i ett senare skede, berättar Per Bergström Jonsson.

Fler kommuner står på tur


En annan kommun som kommit långt i utredningen av linbana som kollektivtrafikmedel är Sollentuna. Målet är att knyta ihop den nya stadsdelen Väsjön med pendeltågsstationen i Häggvik genom en drygt tre kilometer lång linbana, också den med fyra stationer.

– Det finns många likheter med linbanan i Göteborg, men vår blir ett lite lättare system, till exempel med gondoler som tar tio personer istället för 25. Linbanan här kommer heller inte att gå lika högt upp och är inte lika utsatt för vind, vilket gör att det räcker med en lina istället för tre som i Göteborg. Men gondolerna sitter tätare och avgår oftare i jämförelse med Göteborg, vilket leder till liknande kapacitet, berättar Lisa Brattström, projektledare, Sollentuna kommun.

Foto: Göteborgs stad

I både Göteborg och Sollentuna är planen att man ska kunna åka på sitt ordinarie kollektivtrafikkort.

– Linbana börjar bli ett allt vanligare kollektivtrafikmedel i städerna, men på de flesta andra ställen som i London, Koblenz och Bolzano tar man ut en extra avgift för linbanan. Så att göra som vi gör är lite ovanligt – och kommer nog att leda till att linbanan också blir en populär attraktion för både turister och lokalbefolkning, säger Per Bergström Jonsson

 

 

Linbanelinjen i Göteborg


Beräknas färdig:
2021
Investering:
1,1 miljard kronor
Kapacitet:
Cirka 2 000 resenärer per timme i vardera riktning. Var och en av de 36 gondolerna har plats för 25 passagerare och kommer att gå med 45 sekunders mellanrum.
Hastighet:
20-25 km/h
Längd:
3 000 meter
Höjd:
30-100 meter, minst 47,5 meter över älven. Högsta tornet beräknas bli 100 meter
Stationer:
Fyra stationer nära marken vid Järntorget, Lindholmen, Lundby och Wieselgrensplatsen 

 

Linbanor i världen


Det finns över 15 000 större linbanesystem i världen. Merparten finns i skidsystem, men linbanor i städerna börjar bli allt vanligare och ingår som en del i kollektivtrafiken i till exempel Bolivia, Venezuela, Colombia, Brasilien, Italien, Tyskland och Frankrike.

Världens längsta linbana
Är 13,6 km lång och går mellan Örträsk och Mensträsk i Västerbotten.
La Paz, Bolivia:
La Paz är den stad som har det mest utvecklade linbanesystemet – snart öppnar man sin åttonde linbana. Linjerna som har en sträckning på 0,7-4,9 km vardera knyter ihop de högt belägna grannstäderna La Paz och El Alto. Att åka med buss eller bil mellan städerna tar över en timme – med linbana bara några minuter. Transporterar cirka 18 000 människor i timmen på 3 650 – 4 150 meters höjd.
Brest, Frankrike:
Ny 400 meter lång linbana som drivs av Keolis
Fler städer med linbanor:
New York, Ankara, Koblenz, Bolzano, London, Caracas, Medellín och Rio de Janeiro