Elektrifieringen ställer nya krav på både teknik och arbetssätt i verkstaden. I Lunda arbetar teamet med elbussar, högvoltsystem och datadrivet underhåll – med målet att fordonen ska vara tillgängliga när trafiken behöver dem. Underhållschef Bahez Rashid beskriver hur satsningen på underhåll i världsklass tar form i vardagen.

Om elektrifiering, kompetensskifte och underhåll i världsklass

Elektrifieringen av busstrafiken går snabbt och i trafikområde E42 – Solna, Bromma, Sundbyberg och Sollentuna blir elbussarna allt fler. För verkstaden innebär det ett tydligt skifte i både teknik, arbetssätt och kompetenskrav.

Från mekanik till elektroteknik

– Den största skillnaden är att arbetet har gått från mekaniskt till elektrotekniskt, säger Bahez Rashid, underhållschef i Lunda.

Tidigare låg fokus på motorer, växellådor och avgassystem. Med elbussar handlar underhållet i stället om högvoltsystem, batterier och mjukvara. Underhållsteknikerna arbetar i dag i högre grad med felsökning via diagnossystem än med traditionell demontering och reparation.

En annan tydlig skillnad är säkerhetsarbetet. Högspänning ställer helt andra krav än arbete med förbränningsmotorer. Det kräver striktare rutiner, rätt behörigheter och ett mer strukturerat arbetssätt.

Högre krav – och en ny yrkesroll

Elektrifieringen har inneburit ett tydligt kompetenslyft i verkstaden. Mekaniskt kunnande är fortfarande viktigt, men det räcker inte längre.

I dag krävs kunskap inom el, högvoltsäkerhet, batteriteknik och digital felsökning. Arbetssätten har blivit mer styrda av säkerhetsrutiner, med krav på riskbedömningar, behörigheter och korrekt isolering av fordon innan arbete påbörjas, säger Bahez.

Det finns mindre utrymme för genvägar och ”så har vi alltid gjort”. För den som börjar arbeta som mekaniker i dag innebär det ett tydligt skifte i yrkesrollen. Arbetet handlar mer om analys än om skruvning, och felsökning sker ofta via system och mjukvara snarare än genom att byta delar på känsla.

Samtidigt är yrket mer långsiktigt än tidigare. Kompetensen är starkt efterfrågad och teknikutvecklingen går snabbt, vilket ställer krav på kontinuerlig utbildning och en vilja att ständigt lära nytt.

Underhåll i världsklass – i praktiken

Begreppet ”underhåll i världsklass” används ofta, men för Bahez handlar det inte bara om stora ord.

– I praktiken betyder det att fordonen är tillgängliga när trafiken behöver dem, att fel åtgärdas rätt första gången och att säkerheten aldrig kompromissas.

I verkstaden innebär det tydliga processer, ordning och uppföljning. Rätt jobb ska göras i rätt tid med rätt kompetens. Avvikelser ska fångas tidigt och användas för förbättring – inte för att leta syndabockar.

Ett viktigt inslag är det förebyggande arbetssättet. Vi styr mot mer planerat underhåll, baserat på data, erfarenhet och analys och på så sätt vara proaktiva istället för reaktiva.

Från reaktivt till proaktivt underhåll

För att förebygga fel och driftstörningar prioriterar verkstaden rotorsaksanalys framför tillfälliga lösningar.

– Det förebyggande arbetet börjar redan i planeringen, med rätt underhållsintervaller, uppdaterad mjukvara och standardiserade kontroller.

Med elbussar följs batteristatus, laddmönster, temperaturer och felkoder kontinuerligt. Avvikelser identifieras tidigt och åtgärdas innan de leder till störningar i trafiken. Ett nära samarbete mellan trafik, verkstad och bussleverantör är avgörande, särskilt när tekniken är ny och komplex.

Gemensamma verktyg inom Keolis ger överblick över de fel som uppstår oftast och de avvikelser som återkommer över tid. Genom att analysera dessa toppfel kan vi sätta in åtgärder innan problemen leder till driftstörningar i trafik.

Ett mer kvalificerat yrke

När kollektivtrafiken elektrifieras förändras också mekanikeryrkets roll i grunden.

Den största möjligheten är att yrket utvecklas till ett mer kvalificerat och långsiktigt yrke. Underhållsteknikerna blir mer tekniker än reparatörer.

Fokus flyttas från tungt mekaniskt arbete till analys, felsökning och systemförståelse. Det höjer yrkets status och förbättrar arbetsmiljön, samtidigt som yrkesrollen blir mindre fysiskt slitande.

– Mekanikern blir en nyckelperson för trafikens tillförlitlighet, inte bara någon som åtgärdar fel i efterhand. För den som vill utvecklas finns stora möjligheter framåt, avslutar Bahez Rashid.